Idag hade vi för en gång skull ett riktigt skönt väder. En svag vind från syd väst och kring nollan men ingen sol (hade ju varit skönt).

Vi började vår vandring från Sudersand. Där det om några månader är fullt med människor som har det skönt i solen och i badet, men idag var det öde och det inbjöd inte till något större badande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt på stranden fanns den här vägvisningen. Frågan är om det är säkrare att hitta till vattnet då.

Lite längre fram fick vi se en bit av ett staket som nu var ute i vattnet.

 

Den biten stod där i sin ensamhet.

Hundarna gillar de här promenaderna i alla fall Wilda & Ånni.  Fast Stig-Helmer gillar också det för han är kär i Wilda, men det är inte besvarat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi kom sen fram till det enda fiskeläget under promenaden. Det var inte speciellt gammalt såg det ut som men en rätt bra brygga att lägga till med sina båtar hade de i alla fall.

 

 

 

 

 

 

Efter ytterligare en bit när vi kommit in i ett litet skogsparti låg den här före detta kvarnen, med taket lite på skynns.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men där var det en fin utsikt och vacker natur.

 

 

 

 

 

 

 

 

Under vägen så kom vi fram till ett före detta staket igen men här var det lite mera kvar. Här kunde vi även se hur de byggt en 3 kantig stenkista för att fästa staketet i så att inte isen skulle ta hela konstruktionen med sig.

Vilket jobb att konstruera en sån.

Promenaden fortsatte på en väldigt gammal väg längs med dagens staintun som var drygt 1,5 meter hög och hur lång den är det kan vi inte ens gissa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi är lika förundrade varje gång hur dessa människor förr i tiden kunnat åstadkomma alla dessa mil av de här, mycket finns ju inte ens kvar.

På stranden en bit bort stod den här fina, som de som bestämmer inte vill att man gör. Men jag tyckte den var väldigt fin och välgjord.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi hittade också en gammal före detta länning = där man förr la båtar och  åkte ut med dem.

Här är det nog inte så kul att ge sig ut på öppna havet med en båt.

Ett före detta spel = det har suttit vev och  vaier med krok i för att veva upp båtarna från stranden. Någon har gjort en installation med en upphittad hjälm från något fartyg.

Under en tall hade någon gjort en skön sittplats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi passerade även en fin grind som stod där utan staket helt i sin ensamhet bredvid vägen.

Då var vi framme vid Skalahauar och Skala sand.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under vår vandring hittade vi även en helt otrolig växtkraft. Det är alla gamla fina martallar som verkligen är otroliga konstverk i sig. Samt att man ibland kan fundera på hur de verkligen kan växa så.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De här träden växte på lite olika ställen på vår vandring som vi avslutade vid Fyrbyn på Fårö.

Som verkligen är en pärla.

Hela biten som vi promenerade idag blev ca 8,5 km lång, det längsta vi gått hitintills.

Vi har nu tagit oss hela vägen från Broa till Fårö Fyr. Ta nu vara på varandra där ute i verkligheten tills nästa promenad.

Kram!!