Så in i vassen

Idag så knöt vi ihop sträckorna. Vi började på skogen vid Husken där vi slutade innan jul och slutade i Valleviken där vi började vår förra promenad sträcka.

Det mesta av sträckan var bara vass, vass och mera vass med otillgänglig terräng som vi forcerade.

Det fanns även här en stol i väntan på sommaren.

Efter mycket trasslande genom vass och annat så hittade vi till slut en större stig som vi följde och precis som förra gången så blev kommentaren ”Oj var vi allt framme”

Vid Vallevikens hamn.

Lite Historia.

Valleviken är en småort i Rute socken i Gotlands kommun, belägen på nordöstra Gotland drygt en mil sydväst om Fårösund.

Rute Cement, som låg i Valleviken, började bygga sin fabrik ungefär samtidigt som Slites fabrik uppfördes. Efterfrågan på cement ökade i Europa och under kristiderna var det svårt att få bränslet att räcka till. Efter andra världskriget började dock strukturrationaliseringarna. Cementa skapades och Rute Cement försvann som fristående företag. 1947 stoppades produktionen i fabriken och strax därefter började rivningen av de stora lokalerna. Som mest hade fabriken cirka 300 anställda. Mest känd blev fabriken för en egen specialitet – gasbetong. En annan specialitet var aluminatcement (smältcement) en produkt med många tilltalande egenskaper som dock under vissa omständigheter visade sig ha katastrofalt dålig långtidsstabilitet.

Den gamla hamnen används i dag som småbåtshamn för fritidsbåtar och kontorsbyggnaden har förvandlats till en sjökrog.

Dagens promenad blev bara 2,7 km men tog oss 1,5 timme och det berodde på den näst intill oframkomliga terrängen som var bitvis.

Dagens fika bild i hamnen med liten Ludde.

Ta nu vara på vandra där ute i verkligheten.

Kram

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *