Prov = hur långt orkar vi gå.

För att prova var smärtgränsen ligger på promenadernas längd, bestämde vi oss för att prova var gränsen ligger på ett ungefär. Det beror ju på att ju längre söderut på Gotland vi kommer ju längre har vi att åka och då är det bra att veta hur långa sträckor vi måste ta i taget.

Så idag i strålande sol bestämde vi oss för att gå från Slite till Vitvikens Camping som ligger straxt innan Åminne.

Det var 14,5 km långt och det tog oss 4,5 timme.

Slite

I bakgrunden ser man Enholmen som är en del av skärgården utanför Slite.

Några hade roat sig att bygga något eget.

Innan vi kom fram till fiskeläget vid Gyle växte den här fantastiska tallen.

Framme i själva fiskeläget låg den här gamla fiskeboden.

På många ställen under vår väg såg det ut som själva plockepinnet efter alla stormar och det låg även över där vi skulle fram.

Men långa sträckor såg det även ut så här.

Vi tog oss över några stättor också.

Framme vid Friggardsriv växte den här fantastiska enes busken som var jätte gammal och så otroligt rak.

Längre fram längs med stranden fanns en båt som hade sett sina bästa dar och även en rätt gammal landningsplats för fisket.

Här hittade vi också dagens första stol.

och en bit längre fram även bänkar.

Här vid Friggards fick vi ta oss upp på stora vägen för att ta oss förbi husen. Straxt efter gården vek vi sen av på en mindre väg som vi följde och kom ner till stranden igen.

Även här fanns det ett litet fiskeläge men det som var mer intressant var den här båten.

Efter den här båten fortsatte vi fram längs med stranden men vi kom bara fram till en kanal som vi inte kunde ta oss över. Vilket gjorde att vi tog oss upp mot Vike Minnesgård som är ett gårdsmuseum. Men så här års är det stängt.

En lite bit bortom Vike Minnesgård kom vi då över den där kanalen.

Då vi hade tagit oss över den, tog vi oss ner till stranden igen och där stod det en trädgårdsmöbel och bara väntade på sommaren.

och då var vi framme vid Tjälderholm där det också fanns ett litet fiskeläge.

och runt själva udden.

Efter den här holmen/udden blev det inget mera fotat, då vi nog började bli rätt möra i både fötter och ben.

Men vi avslutade som vanligt med en fika när vi kom fram till bilen som väntade på Vitvikens parkering.

Det vi kom fram till var att den här turen var i längsta laget även om talgoxen sjöng för oss bitvis och solen strålade ner på oss. Troligen kommer vi att fortsätta en bit till innan jag skall börja jobba 1 mars.

Ta nu hand om varandra där ute i verkligheten och glöm inte att kramas mera.

Kram women in love sticker

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *